– den där pavlovan. Precis lagom, så där lite marshmallowaktig och med vissa knapriga tendenser i kanten. Och så lemon curden. Och jordgubbarna, som var hyfsat fräscha. Jag hann inte ens ta en bild på underverket, å andra sidan är häften kvar. Jag sparade den på plåten, fortfarande i ugnen, för jag tror inte att ett dygn med l c och grädde skulle göra den bättre. Och jag tänkte på att det är numer väldigt sällan jag gör något mera efterrättsaktigt. Uppenbarligen överlever vi ändå, det är inte så jag menar, men lite roligt är det med något annat än den lilla kakan.

Och jag sov uselt natten som gick. Den här gången var det jag som vaknade av regn och åska, och maken som sov rakt igenom. Och så åkte vi till kyrkan vid sjön, så vackert, och när vi steg ut igen kom det tunga regndroppar och värmen är så där tropiskt fuktvarm. En liten regnskur blev det och maken sa sig ha hört muller, när han låg och vilade. Jag, som tvättade potatis och värmde gryta i mikron och vispade grädde, hörde ingenting. Men nu är det strålande sol igen, till lycka för dom som bor bredvid kyrkan vid sjön, för där har man traditionen att resa majstång och dansa runt på Midsommardagen i stället. Och folkdans och smågrodorna gör sig bättre i solsken.

Annonser