och arbetade mig igenom alla papper, som skulle in i pärmar, och sen gjorde jag en försiktig – men dock – rensning av skrivbordet, så nu ser man det gröna lädret igen. Och jag tror inte att något av vikt försvann. Fast det vet man ju inte förrän senare. Men det känns som en lättnad.

Och i morgon är det den nittonde, det råkar vara kungaparets bröllopsdag. För rätt många år sen var det också dagen man åter tog i bruk den allra vackraste kyrkan efter renovering, och minsann, kungaparet och vi deltog. Vi för vår del steg upp och åkte iväg strax efter sju, dom åkte förmodligen något senare. Jag minns att någon berättade att kungen sagt att den högtidliga lunchen efteråt fick vara slut 14.08 (eller nån liknande exakt angivelse), för då hade han för avsikt att avlägsna sig för att fira bröllopsdag. Vi åt en något enklare, men väldigt god, lunch med avhållna vänner, och vi satt så länge vi ville och behövde inte lyssna på tal heller. Och jag minns en av vännerna, som sa att det var så gott alltihop, så nu ville hon ha friterad camembere med hjortronsylt (det var populärt då), men jag minns inte om hon fick det. Det blir inte det i morgon här iaf.

Annonser