– på många olika sätt, många minnen. Vi åkte till kyrkan vid sjön och tog oss ur bilen, tryggt parkerad under lindarna, och jag såg en grupp människor och sa till maken att nu tror jag E har avlidit, för det är barnen som står vid mannens grav, han dog för tretton år sen. Och så gick vi in och det var mycket riktigt tacksägelse för E, och vi pratade med barnen efteråt. Denna alldeles ovanligt energiska kvinna, perfekt skött trädgård, vackert broderad folkdräkt, matlagning åt det professionella hållet, egenhändigt bryggt blåbärsvin vid högtidliga tillfällen, ingenting var omöjligt. Drygt nittio år blev hon. Och hennes mycket älskade man talade vi också om, han som hjälpte maken bygga ihop golvklockan. Han åkte till Israel rätt sent i livet och var så lycklig när han kom hem. Hade jag varit yngre, hade jag flyttat dit, sade han, och tillade tryggt – ‘jag är timmerman, och en timmerman klarar sig överallt, det var Frälsaren också’.

Och så en annan bänk i kyrkan, där satt det unga paret som ska gifta sig om ett par veckor, den blivande bruden är så otroligt vacker, jag minns hennes dop. Och jag sa till den amerikanske brudgummen att han är lyckligt lottad, han höll med. Och äldre systern hade med en trevlig pojkvän, och brodern var glad över nyss avlagd examen.

Och den tidigare grannen bytte vi några ord med, hon hälsade hem till våra barn, särskilt Äldste som under somrarna nästan bodde inne hos dom, hon sydde om en overall så han kunde vara med i lagårn utan problem.

Och sen åkte vi hem och jag lagade gryta med champinjoner, grädde, lök, paprika och curry, uttänkt av danskar från början. Närande, kan man säga.

Annonser