på det hela taget. Jag startade i hyfsad fart och maken fick ett rum med egen tv, dock ej egen toalett. Och jag hade glömt stoppa ner hans tandkräm, men eftersom det var så nära så körde jag dit med den innan jag åkte i väg. Och det var +26 när jag satte mig i bilen, ac är bra underbart då. Och efter 12 mil var det +17 utanför bilen, det började kännas lite tveksamt då, men efter ytterligare mil så var det över tjugo igen och jag kom fram precis i beräknad tid och kunde möta en god vän, som bjöd mig på lunch och vi blev sittande länge i solskenet. Den goda tomatsåsen doftade Italien dessutom.

Sen hämtade jag mina väskor i bilen och ställde in dom hos värdinnan, som skulle komma lite senare. Eftersom min tandborste börjar bli slö i laddningen tänkte jag gå och titta efter en ny, men på vägen dit sprang jag på en avhållen vän, som omedelbart sa – ‘och var kan vi sätta oss och dricka kaffe?’, så vi högg ett ställe med en alldeles underbar hallonbakelse och satt där i skuggan en stund. Sen vattnades det lite blommor och jag gick vidare och letade tandborste, men jag hittade ingen jag ville ha, så jag gick och lade mig på sängen tills värdinnan kom hem, pigg som en nyponros (hon, vill säga) och så bad vi vesper tillsammans och hon hade planerat konsert sen. Jag var lite lätt tveksam, men gick med. Alldeles, alldeles underbart blev det. Konserten var på en innergård, en kvintett oerhört skickliga unga män med blandat program, så fint. Och sen gick vi ut och åt vitlöksbröd och musselsoppa, så gott.

Möjligen kan jag sova nu, med öppet fönster och sidenlakan. I morgon är det en ny dag. Tacksamheten är stor.

Annonser