när jag cyklade och handlade. Och nu har vi ätit en enkel hemlagad lunch, det gick det också. F ö bestämde maken i går vid kaffestoppet att han ville ha en fransk våffla. Det visade sig vara något av ett felgrepp. Själva våfflan var jättefluffig och smörkrämen var också väldigt luftig, dvs vid första bettet singlade degsmulor åt alla håll och smörkrämen sprutade vilt. Jag hämtade fler servetter och en gaffel. Det tog sin tid och maken insåg att han hade egentligen behövt ta något annat, för det var väldigt svårätet med en hand. Det var svårt även med två. Så den lilla enkla kolakakan här hemma var extra uppskattad.

Och jag pratade en lång stund med Äldste, som ringde upp och hörde efter hur vi haft det. Och i övrigt så tvättar jag.