var väl inte så glödande, men jag stod utanför maxi fem över åtta, försedd med min lista. Sen är det en annan sak att min pappa hade haft ett befäl i det militära, som tydligen brukade säga – ‘människan äl ett vanedjul’, och det gäller tydligen fortfarande. Man har möblerat om salladen på maxi, numer står den inte rakt fram när jag har tagit tomaterna utan man ska vända sig 90 grader, och det glömde jag helt. Jag plockade åt mig champinjoner och ingefära och morötter och där nånstans försvann salladstanken. Ja ja.

Och solen hade inte alls gått upp än när jag trampade i väg, den hade inte ens gått upp när jag kom tillbaka till hemmet. Men den ska vara uppe en minut längre i eftermiddag än i går, om jag förstod rätt. Och jag sätter ordentligt på baklyktan och tänker VARENDA gång att nu ska jag stänga av den när jag går in på maxi. Icke. Men jag stänger av den när jag kommer hem iaf. Och jag glömde ta med mig den värmande sadelskyddet, som jag fick förra året, men det var en ynka plusgrad.