lördag, 26 december, 2015


och det är väl, som någon påpekade, inte så väldigt oväntat om det nu skulle snöa i slutet av december. Inte för att jag blir förtjust, men förvånad kan jag väl ändå inte vara. Och maken ville förstås ha planeringen helt avgjord inför morgondagen innan han somnade och det kunde jag inte åstadkomma. Dagen får bli som den kan. Som alltid. Vi kan inte vända tillbaka i tiden, eller hur hon nu önskade, the Dowager Duchess.

Så det är bara att avvakta. Och ena grannen håller fortfarande på med sitt flyttande, stackars människa, men förhoppningsvis flyttar hon till ett gladare liv där hon kan hälla sin tändvätska i obegränsade mängder på grillen. Och grannen på andra sidan har haft en ganska stillsam fest i kväll, ingen musik – hittills iaf – och det verkar som om den avslutas.

Och jag ska lägga mig och hoppas på en lugn natt.

var bra på eftermiddagen, bara lite duggregn och inte halt alls, då är det bra så här års. Och jag kan se att vi har tillräckligt med mat hemma till tisdag, det känns skönt. I dag blev det kyckling och i morgon blir det middag med julskinka, dvs ett uråldrigt recept från Hiram, jag bara hoppas att jag har tillräckligt med sherry hemma. Fast det känns att jag har ätit lite för mycket ett tag nu, men kommer det fler dagar får jag väl dra ner lite.

Och om nu snö kan hålla sig borta eller åtminstone försvinna lite raskt, så kunde jag komma igång med promenader, det saknar jag. Jag vet ju att det betyder så mycket positivt och ändå är det så svårt att få till, när man nu inte har hund. Tvåan är tvungen att gå ut. Fast egentligen är ju jag också det, alla behöver röra på sig. Och jag är ju inte precis den som planerar att springa maraton.

att vakna fyra gånger när maken faktiskt sov hela natten. Och sen steg vi upp, piggare och raskare än i går, och åkte till närmaste kyrkan. Bra och ganska stillsamt, ett av mina favoritorgelstycken som avslutning, Balbastre kunde han. Sen funderade jag på om det vore lägligt att passera (liten omväg) maxi på vägen hem, men jag bestämde mig för att jag får cykla efter maten. Det hade fördelen att jag nu har skrivit en liten lista, annars vet man aldrig vad man kommer ut med.

Men det ska bli snöfall, påstår man, den där snön som så många längtat efter. Så jag har redan förberett maken, som behöver startsträcka för sånt, att det kan bli så illa att jag inte vill kasta mig ut i eländet till kyrkan längst bort i morgon, för det är alternativet då. Men man ska inte vara pessimist i onödan.