måndag, 21 december, 2015


iofs – det var så att jag skickade efter två böcker, beställde nån gång i v 50. Det ena var en bok till maken, den hade leverans på 1-2 dagar, mmmmmm, och så en jag tänkte kunde bli julklapp till Tvåan, leverans 4-5 dagar och jag tänkte att OK, det är klart att dom skickar båda samtidigt, så maken får väl sin på julafton också, annars kunde han ju fått med den till avlastningen.

Nu fick jag besked att dom skulle skicka. Tvåans. För den andra kunde dom inte skicka förrän senare, men det ska dom göra, och då kommer dom att skicka ett aviseringssms om den. Men så utomordentligt gulligt av dom. Och det är inte en jättekioskvältare maken ska få och den angavs finnas när jag beställde. Så jo, jag är arg på dom också.

kom alldeles nyss. Ingen vill veta vad jag sade. Det hamnar under kategorin ‘otryckbart’. Jag skickade ju listan på önskad avlastning för nästa år till handläggaren. Sen fick jag, när jag var borta, ett svar med en fråga vad jag menade med ‘v 45 10-14 nov’. Vad finns att missförstå där? Visserligen hamnar den 14 i v 46, men nog är det rätt klart vad jag menar, tänker jag. Att det är en sammanhängande tidrymd? Så jag skickade ett svar nyss med den frågan tillbaka och då får jag ett autosvar att vederbörande är på semester 2015-08-15 till 2015-08-31 och det är jag rätt ointresserad av. Faktiskt. Och nu undrar jag bara vad som är den verkliga semestern och om mitt svar kommer att dimpa ner i handläggarens mailkorg när den är slut, eller om jag hamnar i nån sorts limbo nu?

Jag är lite känslig med det här, det är jag.

julklappar, det ringde på dörren och Äldste och flickorna stod utanför. Dom hade varit på bilbesiktningen och dessutom köpt en motorsåg. Tjosan s a s. Så dom behövde lite kvalitetstid med farföräldrarna. Och när lilla minsta stod i en röd stickad mössa (som det stod Revingehed på, present från morfarn som får konstiga mössor överallt) och sa – ‘tomten kommer snart’ så var hon så söt att jag inte hade hjärta att säga att tomten är en fiktion. Typ.

Och sen gick dom och det ringde på dörren igen och då var det Bra Grannen och hon presentade mig en tomte. Jag har haft en två-centimeters i flera år, han brukar ligga på spisfläktkåpan och se rar ut och nu fick han en kamrat. Så söt. Och sen åt vi salta pinnar och drack var sitt glas vitt vin och åt lite choklad. Så nu kopplar jag av i ett par timmar innan Yngste kommer hem. Det var väldigt så socialt livet blev i dag.

– trevligt. Och bekanten kom, med en bok. Ofta har det varit nobelpristagare, men inte i år. Och jag, som hörde uppläsning ur något av hennes verk och stängde av dom sista fem minuterna för att jag inte stod ut med all sorg, var rätt lättad ändå. Och vi hade trevligt, absolut.

Sen gick maken, lite sent, och vilade och jag gick för att hämta posten och då hittade jag en annan gäst som virrade runt på svalgången våningen under oss. Men jag ledde honom på rätt väg och just precis då skulle maken nerför trappan, och soppan var varm. Och den räckte till en gäst också, så vi åt tillsammans och pratade om deras nya boende, ganska i närheten av oss. Så bra det blir.

Och nu funderar jag på om jag orkar åka en vända till maxi igen och hämta ut ett paket. Jag var där vid åtta i morse för att köpa böcker till dottersönerna. Jag hade tagit bild på bokhyllan och förhört mig med Tvåan i går, men ena boken var förstås slutsåld. Men jag tänkte att en typisk tolvåring tar nog gärna Guinness rekordbok och det trodde Tvåan skulle vara utmärkt. Så då var det klart.