på biblioteket har jag inte lyckats så där lysande, en av dom tre böckerna har varit vääääldigt seg och bromsat upp läslusten betydligt. Senaste gången, i onsdags, högg jag ju den där om Gustav och Victoria, som jag läste med stor entusiasm och sen var det Astrid Seebergers ‘Nästa år i Berlin’ en lysande – ev självbiografisk? – bok om uppväxt och släkt i Tyskland efter Andra Världskriget med många komplikationer, jag hoppas hon fortsätter skriva dom två böcker man kan ana om morfarn och äldste morbrorn, jag vill veta hur det gick. Och det är väl ett bra betyg.

Och sen hade jag tredje boken kvar – Ann Leary ‘Livet enligt Hildy Good’ och på baksidan påstås den handla om vin, skvaller och småstadsliv och insidesfliken påstår att hon skriver om alkoholism ‘från en förstående synvinkel’. Det skulle jag knappast säga, den är rätt gastkramande i sin skildring av blackouter och självbedrägeri och omgivningens reaktioner. Jag kunde inte lägga ner den innan jag läst ut. Och jag tänker mig att det finns fler miljöer som är ganska alkoholtoleranta, inte bara om man är fastighetsmäklare i New England. Med mycket destruktiva resultat, personlighetsförändring är bara förnamnet. Mycket bra beskrivet, mycket otäckt.

Och nu får jag väl ta mig till biblioteket igen då. Det är bra att ha böcker att längta till.