på väg till den lite för stora skinkan och läste på förpackningarna. Och ångrade att jag inte funderat lite mer djupgående på inköpslistan. Fast jag brukar så sällan köpa pärlhönsbröst eller vaktlar eller (hela) harar eller änder eller för den delen älgfilé. Det fanns alternativ där. Och nu funderar jag på om man skulle tänka till en annan gång och göra en mer strukturerad resa. Tänk så mycket enormt god och nyttig mat man skulle kunna få till och frysa in.

Det blir en annan dag, den saken är klar. Och till helgen har jag nog en bit älgstek som kan lagas med god sås och eventuellt potatisgratäng. Med vitlök och parmesan.

Och jo, jag har kvar rätt många skumtomtar fortfarande.

Och sen tänkte jag till lite, med anledning av gångna söndagens texter i kyrkan. Ett senapsfrö vet jag hur stort, eller snarare litet, det är. Jag har odlat senap på tefat, gott att klippa över både ett och annat, så där är jag med. Vilken fantastisk bild det är att förvandla det till ett träd som himmelens fåglar kan bo i. Men den där degen som ska syras av surdegen, den har jag inte tänkt närmare på, och så visar det sig att kvinnan bakar sin deg på 21 kilo mjöl, drygt. Rejält, milt sagt. En värdig parallell till senapskornet. Absolut.