varför jag försöker handla antingen vid åtta vilken morgon som helst eller sen kväll. Alla dessa människor man måste trängas med vid elva. Men vi hade ju varit på vårdcentralen och jag tyckte att jag kunde passa på när bilen ändå rullade. Ja ja.

Och vårdcentralen fungerade rätt snabbt. Först träffade vi på en rar liten människa som vi bytte några ord med, trevligt, och sen kramade vi svärdottern och sen kom läkaren. Och han är bra och effektiv. Maken hade lite högt kolesterol och högt blodtryck också, inte jättebra, men annars var proverna bra, njurar och så. Så jag får gå till apoteket och hämta ut nya och annorlunda mediciner. Och jag är alldeles trött, man blir det.

Och maken höll på att snava på vägen ut, mattan i entrén var lite lurig och jag hade hunnit kasta mig mot yttersta dörren, jag vet ju egentligen att jag måste hålla koll.