– Tvåan hade bakat nån sorts bullar som var helt underbara och egna vaniljhjärtan och en tårta med både choklad- och vanlig smörkräm, med sånt där rakettomtebloss i, till småkusinernas skräckblandade förtjusning. Och jag känner mig, några timmar efteråt, fortfarande som om det kommer att bli onödigt att äta före julbordet på tisdag kväll. Jag gissar att det känns annorlunda i morgon.

Och det var mörkt och regnigt, men allt gick bra, frånsett att säkerhetsbältet hade kopplat till nån säkerhetsgrej, så det ville inte klicka i vid min stol när vi skulle åka hem. Det var en kort stund av stress där.

Och sen är jag faktiskt väldigt irriterad på folk som är ute i mörkret utan reflexer, det underlättar så tydligt.

Och Yngste klagade lite över en vägombyggnad i närheten av Tvåan och nu fattade jag precis vad han menade. Att det ska vara så svårt att göra sånt tydligt, var vägen egentligen går och så.

Och jag blev så glad när Tvåan och Äldste satt och delade lätt fnissande barndomsminnen.