torsdag, 26 mars, 2015


– inte mitt, Yngstes. Han tittade med entusiasm vidare i bakböckerna och bestämde sig för en paj med vit choklad och macadamianötter. Det låter gott. Visst. Och sen kände han sig i behov av luft och rörelse och erbjöd sig att cykla och handla hela listan, inkl macadamianötterna. Som han inte lyckades hitta alls. Och inte på coop eller netto heller. Så nu vet vi inte riktigt hur vi ska göra. När jag får bilen i morgon kan jag svänga in på Willys också. Att det ska vara så komplicerat. Fast allt annat gick utmärkt, han är ju inte ovan vid att handla i princip, han har överlevt på egen hand flera år. Jag vet.

Fast jag var förstås ganska förtjust över att han åkte och handlade, lite underlig känsla, jag som är van vid att inget sker om inte jag gör det.

är alldeles ljusgröna här också. Dom var det när jag stod bredvid den vita väggen på innergården för en vecka sen, fast då var det alldeles vårvarmt och luktade gödsel överallt. Och jag tittade på dom vita järnmöblerna på kondisets uteservering, dom som en man stod och tvättade med en högtrycksspruta dagen innan, en känsla av kommande sommar. Nu är sommaren inte riktigt så nära, åtminstone som det känns, men man ska aldrig ge upp. Åtminstone är det sannolikt att sommaren kommer, hur den nu blir. Och här har dagen varit grå och våt och ganska kall.

Och jag letade upp kvittot på den högra bakfjädern, den som jag bytte i juni förra året. Det förefaller sannolikt att den här kommer att kosta ungefär lika mycket, minst.

Och förut i dag när jag stod ute såg jag plötligt en man komma ut mellan husen som ligger på andra sidan parkeringen. Han höll en typisk soppåse i handen och passerade gatan och parkeringen och fortsatte in på vår gård och försvann bakom husets knut och jag hörde ett ljud som lät som när man öppnar nån av våra soplådor. Inte så underligt då att våra soplådor blir så fyllda. Jag undrar vart jag ska gå med mina sopor för att det ska gå jämnt ut. Så fast vår skräppåse inte är alldeles fylld så bär jag ner den i morgon, så att jag har lite marginal innan det töms här måndag eller tisdag morgon.

och det var väl inte så förvånande att det började regna rätt mycket när jag hade gått en liten bit av promenaden, så jag kortade den, men liten promenad är också osv.

Och sen kom jag i väg i tid till verkstaden för däckbytet, dom skulle ta mina däck lite raskt, så jag satte mig och väntade. Och läste mobil i all stillhet. Och den lokaltidning vi inte har. Där fanns ett citat av Sven Ljungberg, den nästan alltid aggressive. En av hans vänner hade läst Duchamp (?) om att åskådaren är medskapande – då fräste Sven – ‘om du sitter bredvid och jag gräver ett dike, så gör du ingenting’. Kanske så. Och där nånstans kom den snälle verkstadsmannen och meddelade att vänster bakfjäder var av. Så dom beställde en ny som kan monteras i morgon. Hoppas jag. Och självklart var jag lättad att jag klarade resan förra veckan.