onsdag, 25 mars, 2015


– den är stängd – hör jag att Yngste talar engelska, det betyder förmodligen att han talar med flickvännen. Nej, jag hör inte vad han säger, han låter alltid glad och vänlig på rösten när han pratar med henne, minst varje kväll f ö. Skype är förträffligt för dom gissar jag, när Äldsta för mycket länge sen hade en pojkvän i USA höll maken på att få nervsammanbrott när telefonräkningen kom. Jag skulle så gärna träffa henne, men det har inte blivit så än, jag har fortfarande fem kassar bakom ryggen där jag sitter, fem påsar med hennes saker i, dom som fick transporteras hit i all hast när deras boende hakade upp sig i höstas. Och Yngste har ett litet skolfoto av henne på skrivbordet, hon är kanske tio där, så söt. Jag har ju sett mer nytagna bilder och hon är verkligen väldigt söt numer också, men jag är glad att jag har sett den där tio-åriga bilden av en liten tjej med väldigt rar blick. Jag skulle önska att deras liv blev lite mer gemensamt än det är just nu.

F ö, den där pajen som Yngste tänkte sig skulle kunna vara bra till kaffet resten av veckan – det blir allt en väldigt minimal bit i morgon, så vitt jag såg i kylskåpet förut, och det är nog bagaren själv som konsumerat mest ändå. I dag bläddrade han vidare i boken och kunde tydligen tänka sig att satsa vidare i sortimentet.

i morgon och jag ska inte laga nån sorts mat som kräver en massa tillredningsbunkar som måste diskas. Det blir ärtsoppa. Sen är det en annan sak att jag måste asa mig upp (mobilen jo då) för bilen ska få sommardäck efter frukost. Det känns inte så väldigt sommaraktigt i övrigt, men man kan ju hoppas. Jag ska diskutera kommande översyn inför bilprovningen, nog kan det vara läge att t ex se till att ac:n fungerar inför sommaren, det kan kallas för en optimistisk livssyn. Förra året gav jag upp, men det var lite varmt då och då i bilen.

Jag ser fram emot att snart åka till kvällsmässan, det är ett sätt att se en glimt av en annan tillvaro, det himmelska ljuset som speglar sig i bröd och vin.

Och maken tittar f n på annorlunda tv-kanaler och svärmor har fått fungerande telefon. Måtte den förbli så.

blev det i morse utan väckning. Och när jag kom hem från coop upptäckte jag förstås att jag skulle behövt lök också, så det blev en liten vända till nyss. Och då när jag kom hem hade Yngste upptäckt att yoghurten var slut.

Men en massa tvkanaler har kommit in i tv:n, så maken är nöjd och en ny omgång fyllning till köttfärspajerna står och puttrar. Med lök.

Och i natt hade jag en stillsam dröm att jag satt i en berså i Norrtälje och fikade. Eftersom jag aldrig varit i Norrtälje, så var det lite oväntat.

Och snart har jag läst ut boken med Tove Janssons brev till alla möjliga släktingar och bekanta, ett intressant tidsdokument kan man säga. Hon har en lysande förmåga att ge ögonblicksbilder av resor och alla möjliga upplevelser, färgstark släkt f ö. Fadern och hon hade en utomordentligt komplicerad relation, möjligen med modern också fast på ett annat sätt, väldigt nära, mycket dåligt samvete och elände.