lördag, 21 mars, 2015


ägnade jag åt handfatet i övre badrummet. Jag förstår faktiskt inte, jag har inget minne av att jag rensade handfat så här ofta i förra bostaden (inte att maken heller gjorde det faktiskt), men det hjälper ju inte – det måste rensas iaf när det inte rinner ordentligt. Och jag kan inte förstå var det där som stoppar upp kommer ifrån eller hur det bildas, jag utgår från att det är egna hudavlagringar, men hur min mjälla hud kan förvandlas till kolsvarta beläggningar, som hänger ihop i sjok som tunt gummiliknande material och också förvandlas till något som ser ut som sån där svamp man odlas kvass av. Förvånande är ordet och jag tog verkligen ingen bild.

Och jag börjar undra om det är läge att rensa badkarsavloppet också, det är en betydligt mer komplicerad historia när man måste skruva bort badkarsfronten och bära undan den. Jag avvaktar lite.

Och snön blev inte – hittills – liggande. Solen sken, kallt visserligen, förmodligen lite närmare normalvärdena så här års än onsdagens och torsdagens underbara väder. Men jag längtar allt.

F ö ser fönstren lite vanvårdade ut också.

virvlar runt här. Och jag är tacksam att jag cyklade och handlade vid åtta, då regnade det bara. Men jag gick till apoteket nyss och makens medicin, den som jag ringde om förra veckan, fanns inne. Sen var det en annan sak att ena kassan inte fungerade, men det var inte rusning, så det gick bra att byta till den andra. Och nu vill jag inte gå ut mer. Snälle Yngste har skjutsat svärmor till hennes bror och ska hämta henne i eftermiddag. Och nästa vecka byter vi till sommardäck.

Och jag försöker landa i min vanliga vardag igen. Det är så fantastiskt att få lite paus, jag känner fortfarande i hela kroppen vilken lättnad det är att få sova utan att behöva gå upp mitt i natten även om jag vaknar till.

Fast just nu tittar jag på matsalsbordet, det som fick följa med hit och står mitt på golvet i vårt stora rum, bordsskivan är täckt av en massa papper och tidningar och diverse prylar. Jag brukar försöka se till att det är tomt, förut var det en annan sak när det stod i en matsal som vi passerade men inte befann oss ständigt i, här måste det röjas oftare annars blir det så påtagligt kaosartat.