lördag, 14 mars, 2015


här i dag och jag känner mig tacksam för det,  inte ser det ut som bilderna i hummingbird-boken som Yngste fick av Tvåan i går,  men det finns här.  Det får vara bra så.

image

Och jag klämmer till med en bild på förmiddagens morotsmuffins också.

image

Nu lugnar jag mig ett tag.

– jag hade hoppats att jag hade praktiska detaljer under kontroll, men så fick jag besked att så inte var fallet, så nu måste det tänkas om. Det löser sig säkert på något sätt, förmodligen med en extra arbetsinsats från min egen sida. Hur mycket paj kan tänkas gå åt till nånstans mellan 30 och 45 matfriska individer? Jag ska räkna lite. Logistik kan se ut på många sätt. Men börjar man bara i tid så, jag har sex veckor på mig.

Och just här och nu var jag ändå glad att jag kom ihåg brödet som måste bakas i dag. Och söndagsmiddag bör handlas också förstås. Ständigt denna mat. Glädjeämne och ständigt pågående arbete, inte minst tankearbete, detta att komma på god, nyttig, omväxlande och hyfsat billig mat.

Nu försöker jag andas lugnt och vila i förvissningen att det mesta ordnar sig.

just nu på att morotsmuffinsen ska kallna, så att jag kan vispa ihop glasyren och vara färdig. I boken står det att det ska bli tolv stycken, jag har sjutton på plåten, och jag tycker dom ser rätt rejäla ut.

Yngste fick en present av Tvåan i går, hon hade köpt Hummingbirds bakbok på bokrean. Han sa generöst att det är lika bra att den stannar här hemma ett tag, han lär inte i första taget hitta ett boende med ugn. Och jag bläddrade. Suck. Fast muffinsen kommer inte därifrån, möjligen inspirationen. Å andra sidan läste jag nyss att det finns bara en sak att äta, som är livsfarlig. FÖR MYCKET. Precis. Och Yngste är ute och springer, själv tog jag den lilla morgonpromenaden upp i kanten av skogen, så fint.