lördag, 7 mars, 2015


– jag har väl två, hälsomässigt s a s. Dels är det obehagligt med ont i halsen, min pappa hade ju ‘lite ont i halsen’ och sen var det snabbt livsfara och han dog efter knappt en vecka, så ont i halsen går jag igång på. Och så är det huvudvärk då. Jag har haft migrän i olika omfattning hela livet, fast numer är det mycket sällan, lyckligtvis. För maken fick ju ont i huvudet när det blev som det nu blev, så när jag vaknade med en lätt huvudvärk i morse, så var det inte särskilt lugnande.

Men dagen har rullat på, jag har tagit mig igenom dagens olika pyssel på ett hyfsat sätt, jag lyckades baka två limpor på eftermiddagen och det gör mig alltid lycklig. Att något så enkelt som mjöl, jäst, salt, vatten och lite olivolja kan bli så fantastiskt bra, gör mig tacksam varenda gång.

Så dagen tog sig, kan man säga. Och en dag som slutar bättre än den börjar, får man vara nöjd med.

Jag skulle ta på maken skor och strumpor före frukosten – han behöver det för att gå nerför trappan på ett bra sätt – och sa att jag var lite sen. Och han säger förstås – ‘men vi har inte bråttom alls, det är lördag’. Ja, just det. Efter frukosten ska han duschas och det är en fysisk tillställning för mig, och sen var det dags att byta lakan och dammsuga sovrummet och helst lite till och det bör ju vara klart innan maken går och vilar igen. Så om man har bråttom eller inte, det beror liksom på.

Men jag drog igång och passade på att byta sonens lakan och dammsuga där också. Han dammsög själv alldeles nyss, men lite fanns det kvar och när jag ändå höll på så.

Vi ska äta pasta med nån sorts skinksås och sen får vi se hur mycket energi det kan finnas kvar. Lite osäkert i dagsläget. Men det är nästan solsken och det gör skillnad.