– det lilla tunna lager som fanns här i morse. Solen skiner då och då. Och annars sitter jag och är redan nervös för Yngstes morgondag, men han klarar det bra, tror jag. Om nu Norwegian lyckas ta sig österut, det är väl i högsta grad osäkert. Förra gången åkte han med ett mer stabilt bolag, så typiskt. Det är ju det där att han ska upp till fakirtåget också, men tydligen har han beställt frukostpåse på tåget, klokt val.

Och hemma hos Äldsta går dom i skift med att vara krassliga, lilla minsta där startade och sen ramlade svärsonen dit, och nu har den äldsta hög feber och Äldsta själv har feber och halsont. Jag är bara så tacksam så länge maken inte drabbas av nånting. Det är iofs bra om jag slipper själv också, men han tog ju den där tydligen inte så effektiva influensavaccineringen iaf.

Och sen blev jag lättad när minnet fungerade. Min skoltidsbästis, som jag träffade i våras efter att inte ha sett henne på decennier, fyller år på lördag och jag tänkte skicka vykort, ett gammaldags vykort. Fast det var ju det där med vad hon nu heter som gift. Jag grubblade nästan en hel dag innan det ramlade ner. Den lättnaden.