– säsongens fruktkakor är bakade. Svärdottern nämnde att Äldste gillar ‘min’ fruktkaka, så då gör jag väl en åt dom då. Det är svärmors recept från början förstås, men efter så här många år är det väl mitt också, kanske. Det är nog flera år sen jag gjorde två, jag vet att den har kvalitéer som gör att det kan slinka ner en och annan skiva alldeles i onödan.

Sen överraskade jag mig själv med att ordna upp räkningspärmen också, en bit tomt golv dök upp, rent av en lite större bit, eftersom jag passade på att plocka ihop bilpärmen också som låg bredvid. Då är det bara resten kvar.

Skrivbordets belamrade yta kommer nog sen. Och där lade jag Paulo Coelhos Manuskriptet från Accra, som jag blev så enormt förtjust i när jag läste den att jag rentav köpte ett eget ex. Senare köpte jag Kahlil Gibrans Profeten och tycker nog att Coelho har lånat väldigt mycket, rentav lite för mycket. Han måste rimligen ha läst den först, inte som jag. Så jag ska flytta båda från skrivbordet, dom får stå tillsammans.