– ja, ur min egen synpunkt då. Inte mycket sömn alls, mycket hosta, stup i ett. Maken sov rätt länge, till halv sex, och var tydligen inte alls störd av mig.

Nu är planen att ganska omedelbart gå till coop, där dom stackars människorna redan traskar runt och städar golv och plockar fram, och handla lite. Sen ska jag – jo då!!! – ringa vårdcentralen för konsultation, dvs för att få en tid när dom ska ringa upp mig. Jag tror förstås inte att det finns något att erbjuda mig, men jag känner mig lite lätt desperat nu.

Min värdinna under avlastningsdagarna hade nyligen varit på högtidlig löftesavgivning hos nunnor vi känner och då hade biskopen hållit ett tal, där han tydligen bland annat hade talat om att när vi steg upp på morgonen och tittade på den sorgliga bilden i badrumsspegeln, skulle vi tänka att det var Jesu ansikte vi såg. Jo men visst. Fin och god tanke. Fast just i morse krävde den en del av sin kvinna, det kan jag säga. Over and out.