– jag har ju inte makens gåvor och förmågor, men det är klart att jag också blir påverkad av musik. I dag ställde sig en totalt okänd dam upp under högmässan och sjöng Ave Verum på ett fantastiskt sätt, hon hade en makalöst vacker varm röst som hon hade totalkontroll över. Det visade sig att hon var ungdomsvän med kantorn, på tillfälligt besök i Österrike och då hade hon passat på att ta bilen och köra hit (hon bor på andra sidan Atlanten annars) och ställde sig alltså mindre än ett dygn efter ankomst och drog av detta. Sen råkade min favoritviolinist medverka också, när han börjar spela liknar det ingen annan och jag måste alltid lite diskret torka någon tår, faktiskt. Hänger han med så länge får han spela på min begravning, det måste jag säga till barnen.

Och annars har vi ätit upp den marinerade kycklingen nu, äppelkakan också förresten. Gästen har begett sig hemåt och maken lyssnar på frågesport. Och det blev över till två andra middagar med kycklingen, bra där.