i förmiddagens pysslande. I morse vaknade jag alldeles lagom för att ta an liten promenad, så vackert under skir bokskogsgrönska. Det borde verkligen bli oftare.

Och nu är maken ordentligt klippt och skrubbad från topp till tå, tvättmaskinen är nästan klar, sovrummet ska dammsugas och rena lakan bäddas. I eftermiddag blir det färska limpor. Och solen skiner. Jag ska försöka koppla på den positiva sidan, det borde gå. Tiden efter Påsk är väldigt ljus på många sätt.

Jag tänker på vännerna som flyger till USA i dag, han råkade ut för en mindre stroke för ett par år sen och är väldigt välrehabiliterad, men så klart finns den påtagliga oron där för henne, men hon sa – ‘det är lika bra vi passar på medan vi alls kan’. Så klokt. Att göra det som är roligt nu. Inte vänta.

Och jag tänker på att det som ger mig glädje ser numer mycket annorlunda ut mot vad jag kanske hoppades på, då, förut. Ett nedskruvat liv. Ett liv lite i skuggan. Men det finns glädje där också.