– vaknade två minuter innan klockan ringde. Bra. Det var nästan så jag tog en promenad, men jag kände mig lite yr, och det är väl ingen idé att ta risker. Och jag har cyklat till pratmänniskan och sen till maxi, så lite luft blev det. På förmiddagen är det väldigt lite grillning dessutom. Ännu bättre. Jag vet att många gillar att grilla och inte mig emot, det är bara tändvätskan jag har svårt för. I går vid sextiden undrade jag vad som hade hänt, för hela nedervåningen fylldes av fotogenlukt och det tog ett tag innan jag fattade att det svepte in från svalgången – stängd dörr, men ändå – grannens tändvätska låg tung innan dom började grilla vid åtta.

Och i dag är jag trött, det hade jag antagligen varit även utan tändvätskan, men nu gäller det att prioritera och vila hjälpligt.

Och väldigt många tankar snurrar runt förstås. Jag funderar på bekräftelsebehov, för all del mitt eget, men också andras. Det där när man känner att just den här personen väntar sig nu att jag ska bekräfta, det är nästan så man kan ta på förväntan, och jag kan inte leverera. Om det nu skulle kännas falskt, så får det vara för min del. Det finns så många andra som står till tjänst. Att stödja och uppmuntra varandra är viktigt och nödvändigt, men det man säger måste vara förankrat, annars blir det på sikt nedbrytande. Så jag tillåter mig att ta ett halvt steg tillbaka, behålla mina tankar för mig själv och andas djupt. Om det bara inte var all denna pollen också.