för att göra det där som alldeles nyss föreföll nästan omöjligt. Bädda sängen med rena lakan, dammsuga sovrummet, tvätta håret. Alla dessa sysslor som tar så väldigt mycket mindre tid än allt ältandet om hur svårt det kommer att vara. Men det förutsätter förstås att det finns nån sorts grundförutsättning. Och jag har tagit fram en infryst bit lasagne, jag inser att den här orken som burit mig genom makens duschande och det andra, den kan faktiskt vara på upphällningen utan att jag riktigt märker det. Så för säkerhets skull garderar jag mig. Och snart unnar jag mig ett äpple.

Och jag sitter med Mazzarellas bok. Hon börjar just läsa Lasse Bergs Gryning över Kalahari, och hon gillar den också, ungefär på samma sätt som jag. En av de första böckerna jag lånade när boklåningskarriären började. Och jag minns någon som absolut vägrade läsa just den, eftersom han tydligen burit sig illa åt mot första frun. Inte vet jag, och jag är rätt tacksam att inte ens veta, att inte behöva ta ställning i en konflikt som inte är min. Man kan låta författare och deras böcker kliva in i livet utan att ta ansvar för dom.