Det här med närmaste större staden. Att växla pengar räknar jag med ska gå fort, stället ligger dessutom centralt och den här gången är det inte matmarknad eller nån annan aktivitet, så nån ynka parkeringsplats ska jag väl hitta. Och den jättebra underklädsaffären ligger alldeles i närheten så jag tittar in där också. Innehaverskan är en liten tunn effektiv kvinna som kan trolla fram plagg som ger viss stadga åt kroppsdelarna och jag var klart imponerad av hennes medhjälpare förra gången, då när mina åldriga fördomar slog till och jag först tänkte att det var väldigt mycket tatueringar där, shame on me, för så kompetent hon också var. Det kan alltså bli nåt dyrt litet plagg. Kvalitet kostar. 

Sen är det en annan sak att det alltid är lite avskyvärt att stå i provrummet och plocka av sig och se sin lätt grönbleka kropp som ska draperas. Och axelband som ska justeras och alltihop, men sen kan ev miraklet ske och man tittar och tänker – ‘jo men, det här var inte så illa ändå’. Då får man slå till.