man får på maxi med månadsbeskedet – nog är det lite (eller mycket) skrämmande att dom plockar ut saker man brukar köpa och rabatterar dom? Fast så mycket engelsk lakritskonfekt har jag nu inte köpt att jag förtjänade rabatt på just det. Fast jag köpte en liten påse, så det fungerar tydligen. Men eftersom jag just nu har en våldsamt stark karaktär så har jag inte öppnat den. Jag har tänkt att det eventuellt ska vänta till jag har en ny (lägre) tiotalssiffra på vågen. Då kan jag få vänta. Men om det dröjer för länge blir jag väl så deprimerad att jag öppnar påsen ändå. Jag känner mig, har jag öppnat påsen så är det kört. Snabbt.

Sen undrar jag förstås, lite självplågaraktigt så där, vad det kommer sig att jag plötsligt fått en läsare i Uppsala som plöjer igenom hela maj-juni 2011. Så roligt var det inte, så vitt jag minns. Och nån stackare i Ockelbo som också plågar sig igenom textmassor. Sånt kan man fundera över.

Och morgondagen bär sin egen plåga. Det är jag tacksam för.