att det här går bra, jag är lugn och avslappnad. Nästa steg är att jag övertalar mig att jag kan flyga också. Jag är alltså inte flygrädd ett dugg, jag menar flyga som i svanar. Typ.
För jag försöker sitta här och tänka att jag inte behöver städa extra i morgon eftersom jag åker bort på onsdag. Jag behöver inte. Fast kompostpåsen ska jag lyfta ut. Och maken ska ju ha en del packat. Och jag vet inte än vad jag ska stoppa ner för bok till honom, det kom ett – eller snarare två – sms om paket och jag strålade upp och tänkte att det kunde vara den beställda boken till maken, men nä då, ni som läst här länge vet precis – det var Burträsk igen. Q8-macken där som har paket till nån stackars människa som kommer att gå runt allt mer irriterad och vänta på sina grejor, som måste ta en extra tur tillbaka till sändaren igen då. Det är verkligen nåt särskilt med Burträsk, precis som dom säger i ostreklamen.
september 3, 2013 at 5:47 e m
Jodå det är de, de har hår under fötterna (sägs det här uppe) och kan därför smyga så himla bra. Dessutom är det väldigt långt från dig så hur kan paketen hamna så himla fel, man undrar lite där!
september 3, 2013 at 6:02 e m
*skrattar obehärskat* – oj! Antingen kan den i Burträsk inte skriva sitt telefonnummer eller också kan den på DHL inte läsa, det är mina teorier just nu. Och det har ju hänt förut, mycket besynnerligt!