– jag köpte jordgubbar på ett annat ställe än det vanliga i dag. Och drygt halva asken var oätlig. Trist. Översta lagret såg fint ut. Jag handlar inte där i morgon, den saken är klar.

Och telefonen ringde drygt tjugo minuter innan maken skulle hjälpas upp ur sängen efter vilan. Den som ringde är en god vän, och jag hade mer än gärna pratat dessa tjugo minuter, men det gick liksom inte att avbryta. Och maken är ju beundransvärt tålig, han hörde att jag pratade med någon och avvaktade – det var iofs inte så mycket annat han kunde göra – men han är förstående. Och jag fixade i ordning lite té och skar upp bröd under tiden. Om den som ringde hade frågat om det störde, hade jag kunnat säga att jag gärna pratade tjugo minuter men att jag sen behövde hjälpa maken, men jag är så hopplös med sånt, mitt i kom jag mig inte för med att säga att det var trevligt, men att vi nog fick sluta nu.

Det betydde dessutom att jag inte hann tvätta håret som planerat. Och jo, jag får skylla mig själv.