gräsmattan på gården. Jag slipper. Och jag har handlat. Alla dessa påsar som ska släpas hem fast vi bara är två. Och jag tänker på den som sa, när vi träffades nyss -‘ja, man får ju hjälpas åt’, en sån där replik man säger utan att tänka ett dugg, här är det bara jag som donar och  fixar. Och affären var fylld av folk som uppenbarligen har semester, ett litet barn körde runt på en minivagn och medföljande moder gjorde tre försök att hugga min vagn, men den lätte gick jag inte på – jag muttrade ‘it’s mine’ varenda gång.

Sen kom jag på att något kan man underlätta för sig, trots allt, så jag köpte chokladdroppar till nästa gång det ska bakas cookies, jag avskyr att hacka chokladen, kladd överallt. Och lokalproducerad honung till sonens nästa besök. Det gäller att handla när man kommer ihåg.

Och jag känner att det gäller att ta det lugnt i dag, jag som hela tiden tycker att jag gör för lite, men det hjälper inte, jag blir trött ändå. Återhämtning.