man samlar på sig i ett högst ordinärt liv numer. Jag lyckades hitta den lilla som kan ansluta telefonen till datorn. Nu funderar jag bara på om datorn kan hitta programvaran alldeles själv till detta. Det kanske går bättre om jag vid tillfälle frågar nån av sönerna. Det vill bara till att jag inte hinner tappa bort sladduslingen innan dess.

F ö saknar jag fortfarande sladden till våffeljärnet.

Och, inte helt otippat, somnade jag framför tv:n. Och vaknade av det väldigt högljudda inkallandet av ledamöter till utrikesnämnden där, det skallrade rejält. Det är maken som tycker att det är ett sevärt program. Själv försöker jag bara vakna helt, det tar en stund. Och jag tog ett djärvt beslut att inte baka limpor, det får bli lite köpt bröd. Otur bara att jag inte tänkte så i förmiddags, då hade jag kunnat handla det samtidigt som allt annat, men coop ligger två kvarters rask promenad bort.

Man får väldigt konstiga skrynklor på kinden när man sover som jag. Åtminstone hoppas jag att det beror på sömnen.