freudianskt, vad vet jag, men i går kväll glömde jag alldeles att lägga makens avhållna linfrön i blöt. Jag kom på det nån gång vid ett, när jag låg i sängen och skulle somna, och då tyckte jag inte att det var en strålande idé att vackla nerför trappan och börja, så det fick bli slät gröt i morse. Men nu har jag skött mig. Det är lättare att tappa rutiner man inte själv är så engagerad av. Mitt intresse av linfrön är begränsat.

Det finns liksom så många andra detaljer som är mer tvingande. Ur min synpunkt sett. Och i morgon kanske jag tar tåget norrut på em för en två och en halv timmas utflykt. Med tåget går det fortare än med bil och så hinner jag störta runt i betydligt större staden drygt en timme, det borde gå. Present till Yngste -jag har nån sorts idé – och rakvatten till maken, möjligen något till mig också.