kommer. Då och då. Inte just i dag. Fast jag vet att man ska ta vara på det om finns. Jo men visst. Det är inte min bästa gren.

Morgonen hade väl inte guld i mund från början. Maken vaknade tidigt och ville prata – bara det är fel – om måsarnas intressanta liv för han tyckte det lät som om dom hade det. För min del överlämnade jag helst måsarna åt måsarna. Och sen klagade han på att han inte kunde sova. Det går lättare om man inte ligger och tjafsar om måsar. Och när jag gick upp snarkade han väldigt avslappnat. Bra.

Och regnet vräkte ner, det lär vara bra för växtligheten. Så jag gjorde det oväntade, jag gick efter tidningen i postfacket, värmde en kopp kaffe och tog en halv cigarill och satte mig ute under taket och lyssnade på regnet. Hittills dagens bästa.

Sen blev det av olika praktiska skäl väldigt hektiskt när vi skulle till kyrkan. Jag försöker att ha marginal, men det finns dom här i hemmet som kan göra oväntade saker, om man säger så. Och svärmor stod i porten till sitt hus – hällregn – och då ser hon förstås inte bilen, så jag fick gå och hämta henne. Och hastighetsbegränsningarna såg jag som inte helt bindande på vägen dit. Hem var jag mer anpassad.

Nu ska jag steka honungs-citron-chili marinerad kyckling.