Tidig morgon blev det, dusch, laudes och frukostgröt.

Sen cyklade jag i snålblåst, med små vassa snöflingor i ansiktet, till närmaste kyrkan. Avskalad och fin gudstjänst, altarskåpet (som iofs inte är så väldigt praktfullt men ändå) stängt, inga ljus, enkel körsång, stillhet.

Här hemma – enkel laxsoppa, dvs mest fänkål för min del, och så lyssnade maken på Johannespassionen, dvd, med partituret i handen så han kunde sjunga med. Och jag tog hörlurarna och stoppade The Passion of the Christ i datorn. Långfredagens budskap ska inte bara lyssnas på som om man är en utomstående betraktare, som det står i en text framför mig – ‘a total and personal participation in every way, from reason to imagination, from deep feeling to bodily gesture’. Stor tacksamhet att kunna göra detta i stillhet, tillsammans med andra men också i ensamheten här hemma.

Och lampan i trappavsatsen bestämde sig för att lägga av just i dag, men självklart fanns det en extra hemma.