att dagen började? Halv fyra ville maken till badrummet, så nån gång efter fyra somnade jag igen. Och sen vaknade jag kvart över sju. Och somnade om. Och klev upp kvart över nio. Sant.

Och efter frukosten muttrade jag en del över tandborsten, den har slutat indikera att laddningen är på upphällningen, så plötsligt ger den bara upp, men i dag hade jag åtminstone hunnit svepa över alla tänderna. Det är snopet om man bara hunnit en fjärdedel, kan jag säga. Men i kväll blir det ordentligt gjort.

Och vädret är bra, ur min synpunkt. Ingen snö, regn visserligen, men ingen snö.

Maken och jag ska vara hemma i stillhet – ha! med dom fyrverkerivanor som man har runt omkring oss är stillhet kanske inte ordet, när jag tänker efter. Nån började just, och även om det är lite dunkelt nu också, så tycker jag nog att raketer gör sig bättre senare än tio över elva på dagen. Och nån champagne – eller mousserande – blir det inte. Det finns andra dagar. Det hoppas jag på. Andra dagar.

Och jag kan konstatera att allt detta choklad- och kolaätande i kombination med mer och annorlunda mat har betytt ett kilo mer. Nå, jag tror ju faktiskt att det betyder något vad och hur man äter, så förvånad är jag inte. Andra dagar kommer där också.