en bok till maken, nej ingen julklapp. En bok han ev kan ha med sig om det nu blir nåt boende för honom om dryga två veckor. Jag fick ju ett preliminärt schema av biståndshandläggaren och den decembervecka hon bokat in två dagar i, v 50, visade det sig att vi skulle behöva av skäl jag redovisade för henne när jag var där. Alltså, den vecka hon redan antecknat skulle vi behöva, fast lite andra dagar än hon noterat. Och skälet till det gav jag, något som låg utanför det för oss påverkningsbara. Men alldeles självklart svarade hon på mitt mejl att dom skulle ta upp det på sitt planeringsmöte och se vad dom kunde göra. Och jag kan bara hoppas.

Och maken skulle ge mig detaljinstruktioner om hur man beställde boken också. Jag kan säga att det inte landade helt perfekt. Jag vet hur man gör.

Det här har inte varit en toppendag. Än så länge. Och snart är den slut. Och jag borde skriva två uppmuntrande och vänliga mejl också till människor jag tycker om, det är inte det, men förrådet ekar lite här just nu.