Maken och jag skulle gjort en utflykt i dag, men av lite olika skäl flyttar vi på den. Fast jag lyckades ta mig upp en kvart tidigare än vanligt, ut på promenaden, duscha, be laudes och mäta upp vatten och mjöl till gröten innan telefonen ringde för det lilla morgonsammanträdet jag deltar i en gång i månaden. Och mot slutet av det hörde jag att maken ropade, så med telefonen fast förankrad mellan hakan och axeln, hjälpte jag upp maken ur sängen och ut i badrummet och så småningom tog jag på honom strumpor och sandaler också, fortfarande deltagande i telefonmötet. Rätt tacksam att vi bara hör och inte ser varann.

Och i dag blir det pasta med köttfärssås på lök, senap, dragon o creme fraiche. Sen ska jag skriva en matsedel med hjälp av nya kokboken. Den här veckan ska jag akta mig och inte köpa onyttigheter, jag skaffade en påse tropiska polly förra veckan, mot bättre vetande – jag är inte ens särskilt förtjust i polly, normalt sett. Fast visst gick den ner. Snabbt. Och när jag hade farten uppe blev det salta nötter också. Och en för stor bit blåbärspaj i går. Jag vet både innan, under tiden jag äter, och efteråt att det är dumt. Mat är aldrig enkelt för mig. Aldrig. Men jag kan göra det svårare eller enklare för mig själv.