Den påstod att den kunde köra 80 mil sen. Det tror jag knappt, men det ska väl finnas nån mack nånstans i skogarna. Och jag ska ta det lugnt och fint på vägarna. Vi har inte bråttom, bara oss själva att ta hänsyn till. En liten utflykt. För att vi – nästan – kan. Åtminstone hoppas jag det. Och jag ska ha med laddare till kameran, tandborsten och mobilen. Och tänk om det blir jätte-jättekallt och bara regnar hela tiden? Det var för all del så när vi åkte på utflykt i början av juni, så jag tar med en extra tröja. Och bilen har tak och värme. Lite ont i magen har jag, det är inte okomplicerat att se det som en gång var ens liv, farmors och farfars hus som numer är ganska förfallna, eftersom kusinen som äger dom inte lyfter ett finger. Sist jag var där växte det ett litet träd på taket. Och det var minst tio år sen.

Och jag utgår från att jag inte känner igen en människa.