till sitt liv och sitt bagage. Ständigt detta liv. Och jag är rätt gammal och kämpar fortfarande med att försöka förstå.

Jag läser Anselm Grün – Psykologiska metoder går ju i de flesta fall av problem och sjukdomar ut på att leta efter orsaker i det förgångna. Men blotta insikten i orsakerna räcker inte. Det finns rentav en fara att man, om man vill förklara allt med hänvisning till det förgångna, avhänder sig möjligheten att övervinna problemen i nuet. Många vill bara utnyttja upptäckten av en felaktig uppfostran i sitt förgångna till att anklaga andra. Men det hjälper inte. Någon gång kommer för varje människa den punkt, där hon tvingas acceptera sig själv med hela sitt förgångna. Så snart hon gör det, blir hon fri från det förgångna och dess börda.

Det är mycket möjligt att han har rätt. Han säger också att det är viktigt att ha en god själasörjare. Jo du, Anselm, visst skulle det vara fint. Så länge får jag väl läsa och försöka fatta där jag sitter. Också en övning, att leva i kärlek, och samtidigt ta ett steg tillbaka. Inte för nära, inte tro att just jag är viktig för någon annan. Att sitta vid Herrens fötter.