än man tror.  Inte så överdrivet mycket sömn i natt, men det har sina fördelar att stå utanför maxi precis när dom öppnar också. Och att cykla hem genom en nästan tom liten stad där solen skiner. En ny dag.

Och sen kan man sitta ute och läsa tidning i solskenet. Och gå in och tända ljuset och läsa laudes, lovsången inför dagen som kommer. Kära vanliga gröten. Och så duscha maken, ansträngande för oss båda, men stor ömhet och kärlek, när han sen sitter där alldeles fräsch och med lätt fuktigt hår. Vännen.

Och eftersom solen fortsatte skina kändes dammsugningen och lakansbytet också enklare. All denna vardag, som kan kännas så olika. Jag antar att den dyrt inköpta jordgubbslitern kan vara årets sista.