måndag, 30 januari, 2012


att jag inte ska vara så ängslig. Men min ängslan ligger i min kallelse, den som jag inte råder över, den som gör att jag ser mer än jag ville.
Men jag är inte rädd, tryggheten finns längst här inne i det vakna hjärtat, jag väntar på min Vän, han som vallar sin hjord och plockar liljor. Men tills Han kommer, Han inför vars ansikte jag står, så står jag här på skälvande knän och ser min egen och andras bräcklighet. Och det gör mig ont när någon i min närhet far illa, när någon av alla dessa som jag försiktigt bär i mitt vakna hjärta glömmer sin egen storhet, den som är en gåva. En gåva kan kastas bort eller gå sönder. Men det som gått sönder här, kan alltid lagas där. Så därför är jag inte rädd, men jag är ängslig för att vägen ska bli för stenig, att uppgivenheten ska kännas alltför nära, att båten nästan ska sjunka.
Men ett litet mirakel är också ett mirakel. Denna kväll bar min hoja en oväntad vit korg av knoppar, som snart sprider väldoft här hos mig. Och då uppfyller doften huset.

– en vuxen människa som går runt och är enormt nöjd med sig själv för att hon äntligen lyckats plocka undan boktravar. Patetiskt. För all del. Och jag har numer två travar som ska slängas. En annan dag då. Men jag är fortfarande barnsligt nöjd med att ha lyckats mentalt att nästan göra klart, eller i a f att börja. Det finns fler projekt som man kan tänka sig. Lådan med tröjor t ex. Köp som från början var misslyckade och så dom som blivit misslyckade i livet med mig och tvättmaskinen. Och just nu har jag bestämt mig för att hädanefter köps bara dom exemplar där halsringningen är snygg och kan klara mer än två tvättar, där färgen säkert är rätt – inga fler kanske – och som jag blir glad av att titta på själv. Även om den skulle vara svart. En snygg svart som jag trivs med är bättre än en med mer färg som jag inte gillar egentligen. Ännu bättre är förstås en färg jag riktigt gillar.

– Att Slänga Böcker har nu officiellt blåsts igång. Om man har tagit ut böcker ur bokhyllan och lagt dom i slänga-traven, så sätter man väl inte in dom igen? Så måste det väl fungera?
Och sen finns det en jättehög böcker som aldrig stått i nån bokhylla i det här hemmet, och tanken är då att dom ska komma in i en hylla. Just nu verkar det inte så lovande.

Till vänster – det som ska slängas. Till höger – det som ska passas in. Nånstans.

Det där är alltså väggen med flest bokhyllor.

Och det där är hörnet där maken fåtölj står. Och vi har bokhyllor på andra ställen också. Dessutom är tanken att böcker som hör ihop rimligen ska stå lite i närheten av varann, här har vi ett problem, kan man säga. Bokstavsordning är bara att glömma. Men det blir bra.
Och visst verkar det som om den slängde högen är liiite högre än den andra. Fast problemet är att en del av dom slängda aldrig stått i nån hylla och alltså inte lämnar ledig plats. Djup suck.