– har iofs varit vaken nio timmar, men för en gångs skull tog det lång tid innan jag kom på att sätta på datorn. Och då ville den inte, lite tjurig så där. Maken anser att det är bra att inte vara beroende av datorn. Ääääh.
Men vi har ätit en av favoritkycklingrätterna, marinerat i vitlök, olja, svartpeppar, citronskal och sen puttra lite stillsamt i tomatpuré, citronsaft och vitt vin. Oliver och kapris. Och efteråt vanlig kladdkaka med vaniljvisp till kaffet.
Och nu är det nästan natt igen. En bra dag som bara runnit som sand mellan fingrarna. Och gästen och jag satt förtvivlat och försökte hitta namn på avlägsna bekanta. Triumf när poletten trillar ner.
Och en avhållen vän hörde sig diskret för om maken klarar trappor fortfarande, för han ville så gärna att vi ska komma på hans födelsedag om ett tag. Och jag minns födelsedagen för fem år sen med stor tacksamhet. Vännen är psykiatriöverläkare med en stor talang för att säga rakt ut hur det egentligen är. Uppfriskande.