Så här gör jag i stället – jag berättar varför jag läser, för jag läser väldigt olika ord och tankar. Och jag började ju hos Hosanna, som hade en rikt varierad länklista. Så fascinerande att ta del av andras liv och upptäcka att det kan finnas likheter där man inte alls väntar sig det. Ela, som inte skriver längre, som skrev om sin orm, katten, dottern och livet på ett mycket arbetat språk, stockholmska i skrift – hon betydde mycket. Fru Kaos, som numer skriver stängd blogg tyvärr, när hon skrev ‘i dag har jag haft fyra människors bajs under naglarna’ – visst var man tvungen att fortsätta då. Och Ting och Sus, som tack och lov hänger med fortfarande – underbara kvinnor som betyder mycket mer än dom förstår, Aggie, Karin, Osloskånskan som får mig att ibland läsa norska bloggar – Bergljot och Innerst i veien är favoriter. Fru Venus. Chrissan.
Vimmelmamman med sitt i bästa mening vackra liv och sin ångest över tjocktamscancern, Abbes pappa som skriver om familjen, mest om yngste sonen som föddes med mycken bräcklighet och stor kampvilja i sin späda kropp, Madlar med bräcklig kropp och stort hjärta, Himlastigen med en alzheimerdrabbad make.
Linda som IVF-behandlades och fick en underbar son, Monas Universum där allt kan hända och gör det också.
Och många fler som jag läser nästan varje dag, jag kommenterar inte överallt eftersom jag ibland har känslan att om nån skulle följa tillbaka till mig, så skulle dom bli besvikna. Jag är ju inte så rolig alla gånger bevars och mitt eget behov att läsa allt mellan himmel och jord delas kanske inte av alla. Jag vill att det ska finnas glöd i det jag läser, vacker yta stör inte men det räcker inte. Ett hyfsat psykbryt kan jag förstå mig på, men inte dom som bara berättar om hur bra dom har det. Psykbryt var förresten en blogg jag läste mycket i början, hisnande och utlämnande.
Det som driver mig själv framåt är helt enkelt det som händer i livet eller sånt jag läser eller hör talas om. En del skriver efter skrivpuff, som om jag fattat rätt – betyder att man är en sorts skrivarcirkel, skriver korta texter om ett ämne, väldigt olika blir det, ofta väldigt bra. Dom som gör det är självklart intresserade av att skriva, tekniken att fånga intresse s a s, men för mig skulle det inte fungera. Blod, död, sorg, tacksamhet, glädje, skönhet – ungefär det vill jag få, helst ska det vara roligt också. Och nya upptäckter väntar hela tiden. Fantastiskt.
Och jag vill passa på att tacka er tålmodiga tysta läsare. Man läser där man vill, som sagt.