Lite optimistisk rubrik kan väl aldrig skada. Men nu har jag dammsugit (lite grann), pyntat med en vit cyklamen i utebalkongen, gått kvällspromenad, tvättat håret och alldeles snart åker limporna in i ugnen. Jättepräktigt.
Sen har jag funderat mycket på skillnaden/likheten synd och skuld. Ibland tycker en och annan att man i kyrkan tjatar om synden. Jag vet förstås inte hur det är på alla ställen, men för mig är snarast vitsen att jag har möjlighet att tänka igenom det som är och blir och blev fel i livet, och sen bli befriad från det. För att Herren vill det. Men skulden är lite knöligare. Skulden till andra. Den kan tynga ner rätt länge. Det man har gjort (kan vara lika illa att inte göra) mot min nästa (som ju är i princip alla) – och det som aldrig kan förändras. Det som ändrat andras liv till det sämre. Millimetern som går fel. Å andra sidan ser man inte den marginal som hamnar rätt. Såna finns också.
oktober 30, 2010
oktober 31, 2010 at 8:26 f m
Man hoppas att man trots allt lyckas gå med plus, för visst är det så att man gör både bra och illa.
oktober 31, 2010 at 8:48 f m
Viktigt att gå med plus mot sig själv också.
oktober 31, 2010 at 9:12 f m
Marginalen som går rätt är jätteviktig säger Jansson. Att faktiskt se den godhet man har inom sig… den är en rik gåva…
oktober 31, 2010 at 9:20 f m
Jansson är så klok. Vad hjälper det att göra gott mot andra om man samtidigt slår mot sig själv? Blir det ju bara plus/minus noll.
oktober 31, 2010 at 10:10 f m
Frunatmaken – det vore bra om man slutade räkna hit och dit…
Annika och Hosanna – han har så rätt, Jansson. Och jag minns att själasörjaren brukade säga det också, men jag är nog lite lomhörd. Jobbar på det. Ingen blir gladare av att jag gnäller, men det gör ont.