Som ett sammanträffande så ligger jag totalt utslagen i dag. Sover och sover. Men ev hunger stirrar mig i ansiktet, så jag cyklade till Maxi nyss. Bara en liten skur på vägen dit. Det är max 7-8 min uppehåll mellan skurarna, så jag hade tur på hemvägen. Det är konstigt och  lite sorgligt att bli alldeles utslagen av en vanlig fin dag. Jag hade tänkt att det skulle dammsugas och allmänt städas i dag, väldigt inspirerande och intressant – men när det inte blir gjort så är det ännu tristare. Lite slut har det tagit just nu.
Men maken är pigg och alert – jag trodde han vilade, ev sov, men han pratar med sin mamma i telefon, och det är inte så vilsamt. Bara han är nöjd så.