tisdag, 24 augusti, 2010


Fast det är sent, fast magen inte riktigt är ense om dygnsrytmen – men faktum är att livet är lite lättare nu, lite räcker en stund. Minuterna kommer nog att flyta iväg med skrämmande hastighet i morgon också, när jag inte koncentrerar mig på det som ska göras, och jag kan inte påstå att ljuset flödar i livet. Men ett lite ljusare skimmer är det i mörkret, och det är stort nog.
Förut i kväll läste jag ‘Herren är min herde’ – Psaltarens 23 psalm och fann tröst när det stod – ‘han för mig till vatten där jag finner ro’. Då och då finns det ro, för mig också. Inte hela tiden, vägen går genom öknen, men då och då. Att vila för att kunna resa sig och gå vidare. Långsamt vidare.

Det blev lax i kväll. Och i morgon har jag planerat att äta lax med maken, med mango och ris. Lite skillnad, här var det romsås och potatis, så jag klarar nog det också.
Fast jag är inte van att äta så pass mycket så sent. Men i morgon kväll ska jag försöka med en liten promenad igen. Jag är så imponerad av alla som är ute och springer, det är nog ingen idé för mig. En rask promenad är bättre än inget. Innan maken blev sjuk promenerade jag ju varje morgon mellan 5.50 och 6.30. Då var jag morgonpigg och lade mig vid 22.30.
Men gamla hundar kan få nya vanor, inte precis bättre. Och nu ska jag skaffa annorlunda vanor igen. Promenad 3-4 ggr/vecka efter 19 är det tänkt. Eftersom jag numer får promenera i mer befolkade trakter ska jag dessutom vänja mig av med att prata för mig själv. Hoppas jag.

Eftersom den vanligaste färgen i min garderob nog är svart, gnäller maken när jag köper nåt nytt svart. I o f s märker han det inte om jag inte särskilt berättar det. Men i dag fick (nåja) jag en tomatröd linneskjorta från Gudrun Sjödén. Min tanke var att dom skulle skicka mig en vadderad jacka i rött/cerise också, men den kommer tydligen senare. Och så länge är jag nöjd med skjortan. Dessutom lyckades jag hämta den mellan två regnskurar.
I kväll ska jag dessutom traska i väg ett kvarter och äta på lokal med en antal andra kvinnor. Jag bor närmast och brukar komma sist. Och jag känner att jag borde betala räkningar innan jag går. Alla dessa saker jag skjuter på. Det är inte svårt och jag har pengar, men det blir inte av. Och så ska det bytas mobilabonnemang också. Nästan oöverstigligt för nån som bara skjuter upp. Jag är en ansvarstagande person annars.

Yngste har flyttat. Sorgligt. Men varför stal han min nya tandkrämstub när han packade? Jag har en sort, maken en annan och sonen en tredje sorts tandkräm. Och min finns inte på coop, så den måste jag komma ihåg att köpa på Maxi. Nu hade jag kommit ihåg och hade en sprillans ny tub stående. Jag tittade nöjt på den när jag passerade. I går kväll ca 00.00 när jag ska borsta tanden är all kräm utklämd ur gamla tuben, jag är mycket noggrann med det, men inte finns den nya kvar!! Så där står jag mitt i natten och kan bara få ut 2 kubikmm tandkräm. I morse blev jag kreativ och tog med en tops ut det som fanns i tubhalsen (eller vad det kan heta). Men jag är inte glad. Rutiner finns och uppskattas. Min tandkräm är min. Trodde jag.