onsdag, 3 februari, 2010


har jag skrivit en liten PM och skickat till sonen, så får han kolla och se om det är mer dom vill veta. Allt om medicinering, när skor tas på etc och hur man sätter på diskmaskinen. Så jag är tacksam att jag fick ner det åtminstone.
Sen talade jag med nyaste grannen och det hade tagit en halvtimme för henne att få ut bilen i morse. Kul. Så jag kommer att försöka på fredag fm, och går det inte är reservplanen att ta tåget till bytesstationen och sen får söndagskvällen fixa sig på nåt annat sätt.
Snön är opraktisk. Bästa grannen pratade i telefon med nån bekant som tyckte det var så vackert med vitt och just hade varit ute och skottat. B G fräste – ‘gå ut och rulla dig i det då och trivs riktigt ordentligt’. Hon ska snart åka till Afrika.

Annonser

Jag är så nära. Om två dygn ska jag sitta på tåget, på väg till nästan två dygns vila från min vardag. Men jag undrar om det går. Kroppen är som bly och jag bara tänker på allt jag borde ordna, jag har tömt alla sopor och tidningar. Jag ska byta lakan på fredag morgon och duscha maken, men jag tror inte att jag orkar klippa håret på honom. Det finns kvar nästa lördag. Men jag funderar på om jag inte borde städa skåpen och kylskåpet. Och torka golvet.
Och kroppen är som bly.
Och jag kan åka bort, maken kan inte, han är instängd i sitt. Så lite jag kan göra för honom.