Just nu sitter jag med ett milt leende över hela ansiktet. Jag fick ett mail till min alldeles vanliga adress från en kär vän, som hittat hit. Välkommen! Kommentera gärna, anonymt eller inte, allt är möjligt här.
Lite skakigt är det allt, men samtidigt minns jag när jag började läsa hos Hosanna. Det har betytt en fördjupning av vår relation, vi var/är mycket mer lika än vi nog hade gissat innan. Eller hur? I det dagliga livet har vi lite av en mask, ett annat avstånd till alla vi möter. Visserligen är det här också en del av livet, och man väljer själv vad man visar, men en klok läsare ser och förstår mycket som inte sägs direkt. Dumma läsare ser vad som helst, men det är så i hela livet.
Och den som läser, läser på egen risk. Gillar man inte låter man bli.