På mitt lilla torg är det aldrig brasa i o  f s. Men det brukar vara en rejäl i närheten, där vi firade förr. Fast i år är det eldningsförbud.
Och jag har nyss lyssnat till den blandade körsången – Vintern rasat – Glad såsom fågeln – Du gamla, du fria – trumpet – Sköna maj och ett vårtal om trygghet och tradition och samtidigt nödvändigheten att elda upp det gamla. Ja, ja, jag har hört rätt många vårtalare och det är ungefär likadant, och det är väl också en trygghet.
Fast en körmedlem som skulle hasta vidare till nästa föreställning sa att hon senast i dag träffat någon som frågat om jag var med och skötte fyrverkeriet där i år. Jag – pyroteknikens entusiast! Dom hade fått tillstånd till den traditionella fyrverkeriet i a f. Men utan mig numer.