Nu har jag bestämt mig och briefat maken. Den 19 april tar vi en snabbtur till Uppsala. Det betyder att jag måste ta oss igenom Stora Staden. Jag har haft körkort länge, fast den stora frågan är ‘hur länge till?’ snarast då. När jag läser sånt får jag sån ångest. Jag har kört i Göteborg och Malmö, men inte i Stora staden. Varför skulle jag, när maken är född norr om tullarna? Men nu blir det av. Och det där med att missa filer – usch! Men jag ska ju bara norrut och det är inga biltullar på söndagar.
Hem gör vi som de vise männen, vi tar en annan väg.
Men om ni sent den söndagskvällen ser en liten blå bil som cirklar runt i Nacka eller Enskede eller nånstans jag inte heller ska vara, så kan det mycket väl vara jag. Desperat uppsyn hos damen vid ratten, uppgivenhet hos mannen bredvid – han viftar och pekar med höger hand.
mars 29, 2009
Tigerliljan's Weblog 
mars 29, 2009 at 4:24 e m
Hahaha! Det kunne jo alltids glede Kaos Anna…Hvis dere blir desperate får dere stoppe til der, og ta en bit Brieost!
mars 29, 2009 at 6:33 e m
Aggie – det vore ett ljus i trafikmörkret!
mars 29, 2009 at 7:59 e m
Du kommer att klara det galant!
mars 29, 2009 at 8:12 e m
Ninni – fast du skulle varit med när jag körde i centrala Gbg och lyckades komma in på en enkelriktad gata från Avenyn åt fel håll, eller när jag i Malmö passerade moskén i Rosengård två gånger. Fast jag kom fram till slut. Man ska aldrig ge upp.
mars 29, 2009 at 8:30 e m
Men det är ju bara att åka Essingeleden. Inga tullar, inget krångel.
Hittar jag er i Enskede så kan ni komma på en kaffe.
Hjärtat bor i närheten =)
mars 29, 2009 at 8:51 e m
Sus – det låter lovande, jag har en oanad förmåga att komma lite på avvägar. Det värsta hittills var när jag litade på maken i Strängnäs, där han inte varit sen han gjorde lumpen, och skillnaden mellan vänster och höger förstod han inte när han var frisk heller.
mars 29, 2009 at 9:04 e m
*fniss* det kan bli riktigt kul på vägarna framöver!
Tufft att köra mot färdriktningen tycker jag.
mars 29, 2009 at 9:41 e m
Ninni – ja du skulle sett ansiktsuttrycket hos den taxichaufför jag mötte! Yeeesss!
mars 30, 2009 at 10:33 e m
Klarar jag att köra i Stora staden, kan du med. 😉
Min mamma kan inte heller alltid skillnaden på vänster och höger. Pappa blev jätteglad när hon sa fel och husvagnen var med bakpå. 😛 Inte riktigt lika lätt att vända. *fniss*
mars 30, 2009 at 11:17 e m
Karin – Jag är inte riktigt säker på att det är lika för alla, nej. Men sån tur att inte din mamma och maken hittade varann. Dom hade aldrig kommit nånstans. Och husvagn hade aldrig kommit från parkeringen.