är åtminstone en nära släkting, den saken är klar. Jag sitter och puttrar lite svagt just nu. Iofs har jag sovit hela em på soffan och så väcktes jag av telefonen. ‘Private’ i fönstret. Kan vara Äldsta, så jag andades glatt in. Nä, det var en mansröst som frågade efter maken. Nu råkar det vara så att maken alltid varit väluppfostrad och sjukligt social. Fast numer med tillägget att han kan säga till mig ‘varför släpper du fram en så hopplös människa?’ Och denne ‘anonyme’ ringde när vi hade gäst för ett par dagar sen. Då sa jag det.
OK – i dag frågade jag också efter hans ärende – och han hänvisar, precis som förra gången till att han känner maken från ett särskilt sammanhang (som står mig så nära att jag bara blir ännu mer irrterad) – han säger alltså aldrig vad han heter och han pratar alltså lätt i två timmar utan problem. Så den här gången sa jag kort ‘ja, men han behöver vila ganska snart, var så god’ och räckte över luren med den rätt högljudda kommentaren ‘det är XX’.
Jag vakande ju iaf.
februari 28, 2009
februari 28, 2009 at 6:07 e m
Det känns skönt att höra att du åtminstone inte trodde att private caller kunde vara jag. För det kunde det ju… om jag hade använt telefonen till att ringa med… 😉
februari 28, 2009 at 6:29 e m
Hosanna – jag vet uppriktigt inte vad du använder din telefon till. Jag funderar ibland.
februari 28, 2009 at 7:28 e m
Kan du inte koppla en speciell signal till honom?
eller göra som vi, om det är något ”okänt” nr. som ringer – då svarar vi oftast bara: –hallå, lite luddigt, sedan kan vi låtsas inte begripa–eller ngt sånt. Tyvärr förstod en av våra ”terrister” detta efter en tid, så det hjälpte inte. F.ö kollar vi alltid numret som ringer. Så att vi inte missar t.ex. Tigerlilja…….
februari 28, 2009 at 8:35 e m
Hosanna; jag använder den till att fly ifrån. Ett instrument att visa makt över. jag vinner alltid *haha*
februari 28, 2009 at 8:58 e m
Eva – nej, jag kan inte koppla spec signal – vem tror du att du talat med – ett tekniskt snille eller? Jag kollar också nummer, men jag brukar bara hinna tänka ‘bekant -OK’ sen är jag mitt uppi.
Hosanna – fattar!
februari 28, 2009 at 10:37 e m
Fint! Fast att jag tillägnade orden till mig själv av ngn skum anledning. I ett rörigt huvud och så vidare… som Wimsey säkerligen skulle sagt.
Nu går vi och lägger oss, Lord Peter och jag 🙂
februari 28, 2009 at 10:40 e m
Hosanna – väl bekomme – jag låter inte alls bitter.